Hundskolan Visions ägare, dressör och instruktör Mattias Westerlund har under många år varit ett uppskattat inslag på Swedish Game Fair och med jämna mellanrum delar han här med sig av tips och råd för jakthunden i träning och jakt. Den här gången rätar han ut frågetecknen gällande några av de vanligaste problemen som kan uppstå kring apportering – och hur man kan träna sin hund för att åtgärda bekymren.
Tuggar/rullar
En hund som tuggar på eller “knäcker” vilt kan betyda att den faktiskt inte går att använda som apportör vid jakt. Tanken är ju att de ska apportera in ett vilt som vi sedan vill kunna sätta på bordet. Fundera i vilka situationer som hunden gör beteendet. Är det bara vid vilt, eller finns beteendet både vid vilt och med dummies? Om det bara är vilt, fundera på hur vilt introducerades för hunden. Ofta behöver man backa i träningen och göra övningen lättare, det kan innebära att börja träningen inomhus i en störningsfri miljö. Tänk också på att använda vilt av bra kvalitet, att det inte luktar, att det inte är blodigt eller att muskler syns. Allt det kan inbjuda till att hunden tuggar.
Det kan också vara så att tugget är stressrelaterat. Vissa hundar är inte helt medvetna om att de tuggar och då är det svårare att komma till rätta med problemet. Tuggar hunden vid stress och störning, så plocka bort alla störningar i samband med apportering av vilt och introducera det långsamt. Till exempel apportera vilt hemma i känd miljö med en hund som störning först. När det fungerar, i ny miljö utan störning, sedan i ny miljö med en hund som störning och så vidare. Slutligen så läggs skott på. Värt att nämna är att det här beteendet, precis som med “pip” och ljudande ofta är något hunden inte är helt medveten om, och då ökar bara stressen och man får motsatt effekt mot det man önskar om man går för fort fram eller tappar humöret på hunden. Behåll lugnet och låt det ta tid.
Kommer inte hela vägen in med viltet/apporten
Det här är ett bekymmer i jaktsituationer, men inte alls ovanligt. Kommer hunden in med en skammad fågel och släpper den tre meter från dig så kan det sedan vara omöjligt att få tag på fågeln om den springer undan och gömmer sig under ris och stenar. Här gäller det att i grunden ha en bra fungerande inkallning, för vissa hundar kan det räcka att lägga på en inkallningssignal på vägen in och påminna om att den ska hela vägen fram. Andra gånger har beteendet andra orsaker, men det finns tyvärr inga genvägar här heller. Ofta kan det ha gått för fort fram i träningen, och återigen behöver man göra övningen lättare och apportera inomhus, kanske i koppel/koppellängd. Sedan ökar ni svårighetsgraden stegvis genom att flytta övningen utomhus i koppel. När hunden kommer hela vägen in kastar ni en apport, men utan störning och i känd miljö. Om man på det här viset bygger upp övningarna stegvis så blir det sällan bekymmer. Balansen mellan att ge hunden utmaningar i form av svårare övningar och att inte få bakslag är ibland hårfin. Ta det inte som ett nederlag att backa i träningen utan försök se helheten i att träna i steg och gå tillbaka till moment som hunden känner igen och känner sig trygg med.
Släpper det vilt de apporterar in när det skjuts och faller annat vilt
Återigen är det en situation som man behöver träna på i god tid innan jakten och bygga upp i steg. När man börjar träna det här har hunden kommit relativt långt i sin apportering och skott ska vara väl intränat. Träningen går till så att när hunden är på väg in med apporten så skjuter du eller medhjälparen ett skott. De flesta hundar reagerar men fortsätter in till föraren. Övningen byggs sedan på genom att ytterligare en apport (apport 2) kastas när hunden är på väg in med apporten till föraren. Det här kan fler hundar reagera på så var beredd om hunden skulle släppa apporten i munnen och vilja ta apport 2, så att medhjälparen kan springa fram och plocka upp apport 2, innan hunden plockar upp den och på så sätt belönas. Till slut läggs skott och kast ihop, det vill säga när hunden är på väg in med apporten så skjuter och kastar man. Har en hund börjat med det här beteendet under jakten, så kommer den belönas för varje gång det sker, och man bör fundera på om man ska undvika apportering med den hunden tills man har tränat bort det.
Olika viltslag/vilthantering
Det är inte ovanligt att höra att hundar inte tar det ena eller det andra viltslaget. I provsammanhang kan det vara direkt utslagsgivande i dubbel bemärkelse. Viltintresset är olika hos olika individer men går att träna upp hos alla hundar. I USA används till exempel storpudel en del för apportering med framgång!
Fåglar luktar olika beroende på vad de äter. Fjäderdräkt och skinn skiljer där till exempel duva släpper mycket fjäder och fasan har löst skinn, vilket gör att det är skillnad för hunden att ha dem i munnen. Gäss är tunga att apportera och kräver träning, det introduceras oftast när hunden kommit en bra bit i sin träning. För vorsteh krävs träning av räv- och minkapportering. Tänk på hur de olika viltslagen introduceras. Ha alltid fräscht vilt som inte är blodigt eller trasigt, kött eller muskler ska inte vara synligt så att hunden kan få smak eller kan komma åt att slicka. Torka noga av viltet från synligt blod runt till exempel näbb och mun/nos innan ni använder det. Det kommer att löna sig! Lukta på det innan ni använder det. Luktar det för mycket kan det dessutom reta hunden till att rulla sig på viltet.
Starta apportering med små vilt, små sjöfåglar är som regel bra. Vänta med vilt som luktar mycket, som svartfågel, mink och räv. Vänta också med fågel som släpper mycket fjäder som duva och man kan med fördel tejpa in vingarna på större fåglar som trut, vid de första apporteringarna.
Slutligen, tänk på att i all apporteringsträning, framför allt när kraven ökar, så gäller det att du och hunden är i god balans. Att lydnaden redan finns där, att fotgående, linförighet och inkallning fungerar. Att vara lugn och att hunden är i bra grundlydnad är minst lika viktigt som att få in apporten och gör att många av problemen vi beskriver här kanske faktiskt inte uppstår!
Som vanligt så hittar ni mer utförliga träningsråd om bland annat apportering på Webdog!
Fotnot: Artikeln är publicerad i samarbete med vår officiella mässtidning, Magasin Vildmarken.